Hej nu är jag tillbaka igen! För er som har hållit sig kvar vid den här bloggen fast att det har varit dålig uppdatering, tack så mycket <3
Under den tiden som har gått sen senast, så har det hänt en hel del saker i mitt liv. En av dom sakerna tänker jag ta upp idag. Just för att det är ett så pass viktigt ämne.
Internet är en fantastisk plats med otroliga möjligheter, men som också kan vara farlig om man inte tar det med en nypa salt. Samtidigt som man kan knyta starka relationer mellan människor som bor på andra sidan jorden, så måste man också vara försiktig med vilka man litar på. Även om sådana hemska saker som att vissa unga tjejer blir sexuellt utnyttjade (eller vad man ska säga) på Internet väldigt ofta i dagens samhälle eller att vi blir grundlurade på något som vi har köpt på någon sida eller liknande händer nästan varje dag. Men fast detta, är det ändå väldigt många som totalt struntar i det. Man säger "Ja, det är väl hemskt. Men det kommer ändå aldrig att hända mig". Det är bl.a. därför som dessa händelser händer så pass ofta som dom tyvärr gör. Jag själv var med om något liknande, kanske inte riktigt så allvarligt men för mig var det inte så trevligt.
Det var så här, för ungefär tre veckor sedan nu var jag och mina kompisar tillsammans hos en av oss på en lördag. Vi hade allmänt roligt, ni vet tittade på film, spelade spel och hade en trevlig lördag kväll tillsammans. Senare på kvällen så fick dom andra idén att vi kunde "Skype:a" med engelska främlingar. Jag själv var väldigt tveksam mot den idén, i med att jag har alltid varit jätteförsiktig när det kommer till sociala medier och annat. Så jag valde att stå över, istället satt jag i andra änden av soffan (det var i soffan som dom satt och pratade i) så att jag inte syntes i bild. Under tiden som dom pratade satt jag på mobilen och lyssnade på deras samtal. Efter ett tag fick dom upp en kille från Australien, som dom pratade med i minst en timme. Han var 22 år ungefär. Under tiden som dom pratade, började jag bli mer och mer nyfiken på killen. Han lät riktigt trevlig och vettig (om ni förstår vad jag menar). Efter att dom slutligen hade avslutat samtalet, ångrade jag mig nästan att jag inte hade deltagit i samtalet. Efter att helgen var slut, var vi väldigt ivriga att prata mer med den här killen, och den här gången ville jag också vara med. Så fort vi hade en längre rast gick vi in för att kolla om han var online. När han väl var det, ringde vi upp honom. Mina vänner presenterade mig inför honom och vi alla hade en trevlig diskussion. Detta upprepade vi så ofta vi kunde under hela den veckan. Ja, vi nästan stalkade honom ett tag där. För vi gick in på Skype nästan hela tiden för att se om han var online. Han var verkligen trevlig, väldigt lätt att prata med. Vi var alltid så glada efter att vi hade pratat honom. Ett samtal med honom, brukade nästan förgylla våra dagar helt.
Dom andra hade även lagt till honom på sitt privata Skype-konto (för vi hade använt oss av ett gemensamt innan), så att dom kunde skriva med honom själva också. Den enda som inte hade Skype av oss var jag. Medan dom andra lärde känna honom allt bättre, så började jag känna att jag kom på efterkälken. Så då bestämde jag mig för att skaffa ett konto (jag har varken Facebook, Instagram, Twitter etc. bara snapchat:P). Jag la till honom som vän, och sen så började vi att skriva. Vi kom underfund med att vi hade många saker gemensamt. Själv är jag ju en riktig film nörd som älskar filmer som Star Wars, Back to the future etc. och det visade sig att han älskade dom också. Även några gamla klassiker som Mel Brooks filmer. Jag kände att jag kunde dela sådana nördiga film saker som jag i vanliga fall bara kan göra med mina föräldrar med honom. Det kändes väldigt roligt. Vi kom allt mer och mer närmare varann desto mer vi pratade. Efter den veckan som vi hade träffat honom, så var det sportlov. Så vi hade gott om tid att prata med varandra. Men en sak som jag inte hade vågat göra än, var att video-samtala med honom ensam. Det var för att vi hade ju bara pratat med honom alla tillsammans innan, och att han pratar ju bara engelska. Även om jag själv kan engelska ganska bra, så var jag ändå lite nervös för att göra det. I alla fall så bestämde vi en dag under lovet som vi faktiskt skulle video-samtala på. Jag kommer ihåg att jag var super nervös, men hela samtalet gick bra. Vi fortsatte att prata om film och lite annat. Men i slutet av samtalet, så gav han tillkänna med en sak som jag inte hade varit beredd på. Han hade frågat om jag ville leka "Two truth one lie", så det hade vi gjort. Efter att vi hade sagt typ varsin gång, var ett av hans alternativ "I found you really attractive". Det visade sig sedan att det var en av sanningarna. Jag blev en blandning av smickrad och en aning chockad. Resten av samtalet var ganska awkward. Han var lite generad och jag likadant. Han gav mig en del komplimanger, vilket fick mig att rodna och skratta(ni vet det där skrattet som kommer när man blir lite nervös och inte vet vad man ska göra). Sedan avslutade vi samtalet.
Senare den dagen skrev jag ett meddelande till honom, om att jag var smickrad men att jag inte ville att det skulle gå för långt. Han skrev att han förstod.
Vi pratades vid någon gång till under lovet. Dessvärre fortsatte han med komplimangerna, även lite konstiga frågor som jag inte svarade på. Jag tippar väl på att det blev lite missförstånd just för att när vi video-samtalade, så rodnade jag fortfarande och skrattade (det nervösa skrattet). Så det kan ha skickat fel signaler. Men förutom det pratade han på som vanligt. Under en tid där, så var det i princip bara jag av mig och mina vänner som hörde av mig till honom. Så vi kom ännu mer närmare varandra. Men det som gnagde i mig hela tiden var "bara det inte går för långt". Varningsklockorna ringde någonstans bak i huvudet. Jag är inte van vid att killar beter sig så här runt mig. Jag har aldrig varit den där populära tjejen som alla killar gillar, så detta var helt nytt för mig. Jag visste inte hur jag skulle behandla det.
Efter att lovet var slut och skolan hade börjat igen, pratade jag med honom. För att vi hade fått sluta tidigare i skolan, så jag kom hem tidigt. Han var fortfarande vaken, efter en lång dag på universitetet och efter att ha jobbat. Men vi bestämde att vi kunde video-samtala en stund. Det blev dock det sista video-samtalet vi hade. För han gjorde en dum sak, som jag inte tyckte var okej. Jag vill inte gå in på några detaljer, men låt oss säga att jag blev vansinnig på honom för det han gjorde. Han blev ordentligt förvånad när jag blev arg på honom. Jag kunde inte uttrycka min fulla ilska under samtalet, utan det kom ut ganska tydligt i mitt meddelande som jag sedan skickade till honom. I meddelandet skrev jag att jag var väldigt upprörd över det som hänt, och att jag tyckte att vi inte skulle prata mer på ett tag. Jag gav honom en chans till som jag inte ens vet om han förtjänar, men om han så minsta lilla försöker med något igen så var jag tydlig med att våran kontakt skulle brytas för gott.
Det är med sådana här saker som man måste vara försiktig med. Det kan faktiskt hända DIG. Alla som har någon form av sociala medier, är utsatta. Det är bara det att det händer inte alla. Jag hoppas att min historia fick er att tänka lite extra på sådana här grejer. För Internet är ingen lekplats!
/ Nerdy Geek Gurl
Under den tiden som har gått sen senast, så har det hänt en hel del saker i mitt liv. En av dom sakerna tänker jag ta upp idag. Just för att det är ett så pass viktigt ämne.
Internet är en fantastisk plats med otroliga möjligheter, men som också kan vara farlig om man inte tar det med en nypa salt. Samtidigt som man kan knyta starka relationer mellan människor som bor på andra sidan jorden, så måste man också vara försiktig med vilka man litar på. Även om sådana hemska saker som att vissa unga tjejer blir sexuellt utnyttjade (eller vad man ska säga) på Internet väldigt ofta i dagens samhälle eller att vi blir grundlurade på något som vi har köpt på någon sida eller liknande händer nästan varje dag. Men fast detta, är det ändå väldigt många som totalt struntar i det. Man säger "Ja, det är väl hemskt. Men det kommer ändå aldrig att hända mig". Det är bl.a. därför som dessa händelser händer så pass ofta som dom tyvärr gör. Jag själv var med om något liknande, kanske inte riktigt så allvarligt men för mig var det inte så trevligt.
Det var så här, för ungefär tre veckor sedan nu var jag och mina kompisar tillsammans hos en av oss på en lördag. Vi hade allmänt roligt, ni vet tittade på film, spelade spel och hade en trevlig lördag kväll tillsammans. Senare på kvällen så fick dom andra idén att vi kunde "Skype:a" med engelska främlingar. Jag själv var väldigt tveksam mot den idén, i med att jag har alltid varit jätteförsiktig när det kommer till sociala medier och annat. Så jag valde att stå över, istället satt jag i andra änden av soffan (det var i soffan som dom satt och pratade i) så att jag inte syntes i bild. Under tiden som dom pratade satt jag på mobilen och lyssnade på deras samtal. Efter ett tag fick dom upp en kille från Australien, som dom pratade med i minst en timme. Han var 22 år ungefär. Under tiden som dom pratade, började jag bli mer och mer nyfiken på killen. Han lät riktigt trevlig och vettig (om ni förstår vad jag menar). Efter att dom slutligen hade avslutat samtalet, ångrade jag mig nästan att jag inte hade deltagit i samtalet. Efter att helgen var slut, var vi väldigt ivriga att prata mer med den här killen, och den här gången ville jag också vara med. Så fort vi hade en längre rast gick vi in för att kolla om han var online. När han väl var det, ringde vi upp honom. Mina vänner presenterade mig inför honom och vi alla hade en trevlig diskussion. Detta upprepade vi så ofta vi kunde under hela den veckan. Ja, vi nästan stalkade honom ett tag där. För vi gick in på Skype nästan hela tiden för att se om han var online. Han var verkligen trevlig, väldigt lätt att prata med. Vi var alltid så glada efter att vi hade pratat honom. Ett samtal med honom, brukade nästan förgylla våra dagar helt.
Dom andra hade även lagt till honom på sitt privata Skype-konto (för vi hade använt oss av ett gemensamt innan), så att dom kunde skriva med honom själva också. Den enda som inte hade Skype av oss var jag. Medan dom andra lärde känna honom allt bättre, så började jag känna att jag kom på efterkälken. Så då bestämde jag mig för att skaffa ett konto (jag har varken Facebook, Instagram, Twitter etc. bara snapchat:P). Jag la till honom som vän, och sen så började vi att skriva. Vi kom underfund med att vi hade många saker gemensamt. Själv är jag ju en riktig film nörd som älskar filmer som Star Wars, Back to the future etc. och det visade sig att han älskade dom också. Även några gamla klassiker som Mel Brooks filmer. Jag kände att jag kunde dela sådana nördiga film saker som jag i vanliga fall bara kan göra med mina föräldrar med honom. Det kändes väldigt roligt. Vi kom allt mer och mer närmare varann desto mer vi pratade. Efter den veckan som vi hade träffat honom, så var det sportlov. Så vi hade gott om tid att prata med varandra. Men en sak som jag inte hade vågat göra än, var att video-samtala med honom ensam. Det var för att vi hade ju bara pratat med honom alla tillsammans innan, och att han pratar ju bara engelska. Även om jag själv kan engelska ganska bra, så var jag ändå lite nervös för att göra det. I alla fall så bestämde vi en dag under lovet som vi faktiskt skulle video-samtala på. Jag kommer ihåg att jag var super nervös, men hela samtalet gick bra. Vi fortsatte att prata om film och lite annat. Men i slutet av samtalet, så gav han tillkänna med en sak som jag inte hade varit beredd på. Han hade frågat om jag ville leka "Two truth one lie", så det hade vi gjort. Efter att vi hade sagt typ varsin gång, var ett av hans alternativ "I found you really attractive". Det visade sig sedan att det var en av sanningarna. Jag blev en blandning av smickrad och en aning chockad. Resten av samtalet var ganska awkward. Han var lite generad och jag likadant. Han gav mig en del komplimanger, vilket fick mig att rodna och skratta(ni vet det där skrattet som kommer när man blir lite nervös och inte vet vad man ska göra). Sedan avslutade vi samtalet.
Senare den dagen skrev jag ett meddelande till honom, om att jag var smickrad men att jag inte ville att det skulle gå för långt. Han skrev att han förstod.
Vi pratades vid någon gång till under lovet. Dessvärre fortsatte han med komplimangerna, även lite konstiga frågor som jag inte svarade på. Jag tippar väl på att det blev lite missförstånd just för att när vi video-samtalade, så rodnade jag fortfarande och skrattade (det nervösa skrattet). Så det kan ha skickat fel signaler. Men förutom det pratade han på som vanligt. Under en tid där, så var det i princip bara jag av mig och mina vänner som hörde av mig till honom. Så vi kom ännu mer närmare varandra. Men det som gnagde i mig hela tiden var "bara det inte går för långt". Varningsklockorna ringde någonstans bak i huvudet. Jag är inte van vid att killar beter sig så här runt mig. Jag har aldrig varit den där populära tjejen som alla killar gillar, så detta var helt nytt för mig. Jag visste inte hur jag skulle behandla det.
Efter att lovet var slut och skolan hade börjat igen, pratade jag med honom. För att vi hade fått sluta tidigare i skolan, så jag kom hem tidigt. Han var fortfarande vaken, efter en lång dag på universitetet och efter att ha jobbat. Men vi bestämde att vi kunde video-samtala en stund. Det blev dock det sista video-samtalet vi hade. För han gjorde en dum sak, som jag inte tyckte var okej. Jag vill inte gå in på några detaljer, men låt oss säga att jag blev vansinnig på honom för det han gjorde. Han blev ordentligt förvånad när jag blev arg på honom. Jag kunde inte uttrycka min fulla ilska under samtalet, utan det kom ut ganska tydligt i mitt meddelande som jag sedan skickade till honom. I meddelandet skrev jag att jag var väldigt upprörd över det som hänt, och att jag tyckte att vi inte skulle prata mer på ett tag. Jag gav honom en chans till som jag inte ens vet om han förtjänar, men om han så minsta lilla försöker med något igen så var jag tydlig med att våran kontakt skulle brytas för gott.
Det är med sådana här saker som man måste vara försiktig med. Det kan faktiskt hända DIG. Alla som har någon form av sociala medier, är utsatta. Det är bara det att det händer inte alla. Jag hoppas att min historia fick er att tänka lite extra på sådana här grejer. För Internet är ingen lekplats!
/ Nerdy Geek Gurl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar